Det kulturella rastret på individuell nivå är för-givet-tagna oreflekterade föreställningar om det egna förhållningssättet och bidrar till ett egocentriskt förhållningssätt, det vill säga att individen utgår från att dess sätt att vara är det mest normala. Det är genom alla de ingående delarna i det kulturella rastret som verkligheten tolkas, bedöms och döms och ger kollektivet respektive individen svar på olika existentiella frågor. Det går också att beskriva den som en form av mental hårddisk.

Den kulturella rastret handlar om hur vi ser på världen och hur vi tolkar, bedömer och dömer händelser och beteenden runt omkring oss. Den formas på flera nivåer – samhälleligt, gruppnivå och individuellt – och kan relateras till allt från nationell tillhörighet och etnicitet till kön och till och med idrottslag eller företag.

När vi diskuterar gemensam kultur tänker vi ofta på nationella identiteter, men kulturell rastret kan skapas i alla typer av grupper där människor delar en gemensam syn på världen.

Vad bygger upp det kulturella rastret?

Kulturellt raster består av många delar, såsom:

• Världsbild: Den lägger grunden till det som en specifik kultur värderar högt och som tar sig i uttryck i värderingar, attityder och beteenden.
• Värderingar: Vad vi anser är viktigt och värdefullt.
• Attityder: Hur vi förhåller oss till olika situationer.
• Beteenden och normer: Våra beteenden och vilka regler som styr hur vi agerar i olika sociala sammanhang.

Världsbildens roll

Vår världsbild är en central del av vår kulturella identitet. Den formar våra värderingar och hur vi agerar och ger oss en ram för hur världen fungerar. En världsbild innehåller fyra viktiga funktioner:

1. Förklarande funktion: Den hjälper oss att förstå meningen bakom vår existens, ofta kopplad till religion, filosofi eller politik.
2. Psykologisk funktion: Den besvarar etiska frågor och påverkar hur vi relaterar till varandra, vilket skapar trygghet och delaktighet.
3. Sammanhållande funktion: Den hjälper oss att strukturera verkligheten genom språk och kategorier. Vad som är rätt, fel, gott eller ont.
4. Likriktande funktion: Den handlar om relationen mellan medlemmarna i den specifika kulturen och definierar hur mycket vi väljer att underordna oss gruppens normer och värderingar.

Värderingar och attityder

Värderingar, som grundas under uppväxten, påverkar hur vi agerar och hur vi ser på andra. Värderingar är grundläggande uppfattningar om vad individen eller kollektivet anser vara värdefullt och vilka vägval som bör tas i just den specifika kulturen. Ofta inser vi först många år senare att våra handlingar präglas av våra föräldrars värderingar, som vi får ta del av via uppfostran, vilket kan leda till att vi oavsiktligt upprepar beteenden.

I ett samhälle som präglas av en filosofisk världsbild, konfucianism (Asien, med Kina och Sydkorea i spetsen), är en av de mer grundläggande värderingarna respekt för människor med mer makt eller högre hierarkisk nivå. Det innebär bland annat att den som är underordnad inte ifrågasätter den som är överordnad inför andra för att inte den överordnade ska ”tappa” ansiktet, vilket är mycket negativt i den asiatiska kulturen. Det kan i sin tur även påverka den underordnades egen position negativt. Under den tid jag och familjen bodde i Kina åkte jag ibland med företagets chaufför Jack, som aldrig eller sällan ifrågasatte mina förslag på vägval trots att han visste bättre. Det innebar ofta, och helt onödigt, fel vägval och mycket längre restider.

Attityder är förenklade och generella uppfattningar om nästan allt. De är baserade på våra värderingar och påverkar hur vi bedömer situationer. Attityden påverkar hur individen ska värdera och förhålla sig i en viss situation eller gentemot en person eller ett objekt. De underlättar också för individen att organisera och skapa ordning i en ofta kaotisk vardag. Även om det går att förändra våra attityder, så tar det tid (ibland så länge som 3-5 år) och kräver arbete.

Från attityder till stereotyper

Ibland kan våra attityder utvecklas till stereotyper, som är förenklade uppfattningar om grupper av människor. Att stereotypifiera innebär att individen, med utgångspunkt i en annan individs eller objekts yttre attribut eller egenskaper, omedvetet drar slutsatser om individens eller objektets inre egenskaper, personliga karaktär eller motiv. Detta kan leda till misstag och fördomar. Det är viktigt att vara medveten om dessa för att inte handla baserat på felaktiga antaganden, dvs när vi tolkar, bedömer och dömer utifrån våra stereotyper.

”Stereotypes are half-truths, and as such they are undesirable in intercultural communication; half the truth is not enough” (Hofstede, 1997).

Beteenden, normer och social kontroll

Beteende är de handlingar individen väljer att utföra beroende på de val individens attityd ger upphov till. Den kan också beskrivas som en reaktion på attityder, stereotyper eller fördomar individen bär på. Beteendet eller vårt handlande kan vara både medvetna eller omedvetna och frivilligt eller ofrivilligt genomförda.

Om en grundläggande värdering är allas lika värde (som i det här exemplet kopplas till skolans värld) blir följden en attityd att alla, oavsett bakgrund såsom etnicitet eller könstillhörighet, funktionshinder eller annat, ska ha samma förutsättningar till likvärdig utbildning, dräglig skolmiljö och kompetenta lärare. Det i sin tur föranleder ett beteende där det förväntas att alla antas till en utbildning på lika villkor, får likvärdiga betyg och behandlas lika av lärarna. Denna attityd kan också vändas till en stereotyp, exempelvis att alla som bor på landet är ointresserade av eftergymnasial utbildning, vilket kan leda till beteendet att lärare på högstadiet omedvetet väljer att inte notera begåvade elever med en bakgrund på landsbygden och definierar dem som ointresserade av skolan och goda betyg. Om stereotypen övergår till en fördom kan lärarnas beteende bli att döma dessa elever som obegåvade och då helt bortse från deras begåvningar eller ansträngningar.

Normer styr vad som anses vara normalt eller accepterat inom en kultur. De känns trygga och stabila för medlemmarna i kulturen. Vad som anses normalt eller acceptabelt beteende definieras av ”några” i gruppen, men upprätthålls av alla gruppens medlemmar. Den kontrolleras via olika former av social kontroll och kan vara både inkluderande men också uteslutande till sin karaktär. Det går också att beskriva normer som ett ”för givet-tagande” av ett förhållningssätt som skapar mönster och bilder av hur omgivningen ser ut och fungerar.

Att bryta mot normer kan göra att man uppfattas som normbrytare, vilket ibland skapar oro i sociala sammanhang. Frank Zappa sa en gång: ”Without deviation from the norm, progress is not possible.” Normbrytare är modiga människor, men deras handlingar kan vara svåra för andra att förstå eftersom deras beteende inte kan förutses, vilket skapar otygghet.

Det är viktigt att inse att normer skiljer sig mellan kulturer, och vad som är accepterat i en kultur kanske inte är det i en annan.

Sammanfattning

Genom att förstå och reflektera över vårt kulturella raster och de faktorer som påverkar våra värderingar, attityder och beteenden kan vi underlätta vår egen kommunikation och utveckla en djupare interkulturell kompetens. Denna förståelse är avgörande för att bygga starka relationer och för att förstå hur vi tolkar, bedömer och dömer andra utifrån vårt kulturella raster.